tisdag 16 september 2008

Mörkrets Riddare

Såg för ett tag sedan "The Dark Knight", eller som jag skulle översätta det "Mörkrets Riddare", dubbeltydligheten är mycket avsiktlig från både mig och skaparna av filmen. Filmens grund tema är frågan om vem som är en hjälte, kan verkligen en vigilant som Batman vara god? Och vad gör man när man ställs inför den verkliga onskan, jokern är ond, ond och ond till löjets nivå. Det är en fantastisk insatas av framlidne Heath Ledger men det är också ett element i filmen som stör mig en så galen person som är ett geini, igen Hannibal Lector räcker. Annars gör alla skådespelar bra i från sig utan att var fantastiska. Det moraliska dilemat som Bruce Wayne / Batman ställs inför är filmens kärna men det griper mig aldrig, det känns inte som han har något verkligt val alla broar är redan brända när filmen börjar. Så jag blir mest trött på hans välande. En huvudperson är själva staden, den extrema Gottham City, New York som är mer New York än den verkliga staden. Den är fortfarande skrämande effektiv som bakgrund, hyperrealistisk i den meningen att den överdriver det som ger känslan av en stad i fara, en farlig stad, mer verklig än mycket annat i filmen. Det finns några starka scener, några snygga repliker och några bilder som bränner sig fast, så det är en skikligt gjord film.

Men filmen irriterar mig, den är bra, men den irriterar mig det är något som är falskt i den, den är för sökt för genom tänkt och för aktuell med sina tankar om Eccelon/FRA, hur mycket övervakning tål friheten och godheten? Hur mycket av vårt eget ansvar kan vi lägga i andras händer, måste man dö innan man inser att man har ett eget ansvar? Filmen är sevärd, men inte riktig bra, inte lika uppfriskadande som den förra. Det bästa i filmen, känslan får man redan av trailen, som jag linka rubriken till. Om man inte kan få nog av den, gå och se filmen.

Inga kommentarer: