onsdag 16 april 2008

Läst och sett

Filmen "What we lost in the Fire" som jag såg var bra men inte kanske vad jag verkligen ville se. Den kändes mycket som en europeisk film. Mycket känslor och mycket bra skådespeleri, och folk som får var fula, alla utom Halle Berry. Bra film men det känns som man sett den förut, bara för att den tar upp teman och känslor som man sett förr. Den sänder brutna tidslinjen är inte alls något som ger mig något, det kräver bara att man inser att filmen inte är berättad i tidsföljd och att man kan komma ihåg ploten. Bra men inte fantastisk, på minner mig på fler sätt om "The Queen". Båda är filmer som bygger på fantastiska skådespelare, men som inte berör mig på djupet. Även, och här kanske jag förvånar, "The Queen" känns som det ligger närmare mitt liv. Just det sättet att reagera och inte vissa känslor är något som påminner mig om mina föräldrar. De är som drottningen också uppväxta under världskriget, och visar inte sin känslor i onödan.

Jag just läst färdig en bok av Ken MacLeod som har kommit i pocket, "Execution Channel". Det är lite fråga om vilken gren den tillhör. Ken har ju skrivit rätt mycket Space Opera, men det är är en thriller, kanske en framtidsthriller, men i så fall en som är "20 Minutes Into the Future" som det sas om Max Headroom. Underrubriken "The war on terror is over... Terror won." är inte helt sant men ger stämningen. Boken är sf, men jag tänker inte berätta varför, läs själva. Det är en riktig bra bok men mycket av stämningen av en rapport från "kriget mot terrorismen" och vad som gått fel. Jag kan inte annat en tycka om den här boken och inte bara för att jag tycker att Ken är en trevlig person. Den ger mycket av vad som är fel och kan gå fel i Storbritannien. För den som vill ha mer av samma stämning kan jag rekommendera "The Boys" en mycket arg serie om superhjältar, men som på många sätt är på samman våglängd som Kens bok. Serien är verkligen inte snäll mot superhjältar eller USA och indirekt inte heller mot "kriget". (En mer direkt kommentar är DMZ, som har flyttat Bagdad till New York City)

Har just nu två Anima tv-serier som jag ska ta mig tid att se, "Death Note" och "Gungrave". Den första är ju just nu något av det mest omtalade inom grenen. Och verkar kunna utlösa en moralisk panik, finns redan tecken på det i Kina. Återkommer när jag sett lite mer.

tisdag 15 april 2008

Lärandet

En framtida utbildning utan hus, utan bibliotek och utan skola? En helt virtuell utbildning med en eget expertsystem som fungerar som lärare, bibliotekarie och ett slags Jeeves? Vi har ännu inte riktigt den nivån av AI men det kan inte dröja allt för lång tid. Om alla har sin egen fungerande Digitalaassistent är det då en lärare man har eller en betjänt? Kommer det ens att vara en bra fråga? Och vad ska lärare och bibliotekarie göra, rutin jobben kommer knappast att behövs. Och om vi ska döma av allt som händer kommer man bara att dra in tjänster tills nästan ingen håller på med verkligt informationsarbete. Det finns ett mervärde i att ha riktiga mänskor som kan reagera och informera, men kommer vi att ge oss råd att ha det?

Böcker är svårare att manipulera, lättare att tro på men är detta viktigt? Om man har tillräckliga skydd mot desinformation och säkra källor kanske man kan klara av det, jag är lite tveksam men. Att ljuga är en mycket vanlig funktion i alla utbildningar, det har ibland sagts att undervisning av barn är att ljuga för barn. Detta är inte så dramatiskt som det låter, hela sanningen om hur vetenskap eller historia fungerar är inget man enkelt kan lära ut till barn. Och att inte berätta hela sanningen är en lögn, det kan till och med vara en mycket effektiv lögn. Nationalism och ideal gör det också enklare att ljuga, det är känns nödvändigt. Det tog mig själv år att börja reparera de lögner som i bästa väl vilja gavs mig i grundskolan, om hur Sverige är och fungerar. Skolhistorien är en lögn som kan fungera för de flesta, men inte om man ska kunna forska.

Framtidens undervisning kommer att mer att handla om nätet, AI-lärare och simuleringa eller om man så vill spel. Att läras sig saker genom spel, genom samarbete över nätet, kommer detta att verkligt bli början på ett livslångt lärande? Ja, inte kan jag ge något svar, men som allt annat nytt så har det minst två sidor, de kan både ge mer kunskap och frihet eller i en kinesisk variant bli ett förtryck 2.0, din egen personliga censur. Ska tänka mer på det här och skriva lite mer, men inte just nu.

torsdag 3 april 2008