Det var något ruttet i den svenska staten, Sverige var genom ruttet. Ja jag tänker inte på just nu utan 1808. Hur kunde Sverige förlora det finskakriget? Det är svårare fråga än vad man kan tro. Sanning att säga har Sverige betydligt bättre läge mot Ryssland än vad man kan tro. Logistiskt är den ryska situationen dålig redan från start och blir allt värre ju längre de rycker in i riket. På grund av att de är i krig med England, förutom med Sverige, så kan de fullständigt glömma sjövägen. De kan bara använda en lite fraktion av sin armé medan både Sverige och England skulle kunna sätta in stora styrkor för att landstiga var som helst. Generalen Moore med sina elitstyrkor är beredd att hjälpa den svenska armén. Allt svenska armén behöver göra är att hålla ett av världens starkaste sjöfästningar och undvika att förlora. Så vad är det som går fel? Jag vet inte ska tänka på det, men det är något som är systematiskt fel. Till exempel att inte andra mannen på Sveaborg inte arresterad komendanten när han började förhandla om kapitulation. Att hänga honom, vilket inte vore otänkbart för en engelsk sjöfästning i samma läge, kanske skulle vara för hårt. Men naturligtvis ska han avsättas och hållas inlåst tills avlösning kommer, men det verka inte en gång varit tänkbart för 1808-års män. Jag vill ha lite kommentarer om det här så att jag kan komma vidare i mitt tänkande.
Har hittat två kul bloggar dels militaryphilosopher som handlar mest om historia och dels ponatowskislegion som är mer om tennsoldater och sådant.
onsdag 7 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Smart tanke, att andremannen på fästningen borde ha agerat som du skisserar.
Men eftersom så inte skedde torde defaitismen ha varit endemisk. Ett systemfel.
Sanningen var väl att svenska armén inte var mogen för krig. Till exempel: när man på fastlandet mötte ryssarna och fann att dess officerare bar skarpslipade sablar, ansåg man detta oridderligt...
En medeltida tanke hos våra ledare detta, att bara utdela symboliska svärdshugg. (Tidigare kunde det yttras i att bara slå med flatsidan av svärdet.)
Ryssarna stred på riktigt, och det fattade inte dåtida svenska offar. Så vi förtjänade inte att vinna.
Bara en tanke om de slipade svärden. Det handlar nog mer om säkerhet och en tro på eldkraft än på någon medeltida tanke. Oslipade svärd utgör en mindre olycksrisk och de ska ju ändå inte användas i krig efter som det inte behövs när fienden är ner skjuten, alltså mer ett modernt tänkande.
Japanerna (officerare) hade svärd i andra världskriget, och änvände dem i strid som "sista vapen"...
Så en sann krigare bör ha svärdet slipat, om han nu gjort omaket att ha det med sig ut i fält...
/svensson
Har läst lite mer om Sveaborg, ledningen var helt ordnad enligt det normala systemet med en sjöofficer som chef och en arméofficer som andreman. Problemet var att andremanen var en välkänd sympatist med den del av finska adeln som vill ansluta sig till Ryssland.
Skicka en kommentar